Försäkringskassan, hur sjukt får det bli i detta landet?

De gör en utredning, precis som för alla andra. Förmodligen så kommer utredningen visa att han behöver vård då det kommer säkert överstiga 20h. Jag kan bli chockad efter att uredningen visat att det inte går över 20h och vad de har för förslag på detta. Självklart ska det vara lika för alla när man pratar om allmänt vårdbehov. Alla får en utredning. Den är formulerad så noggrann som möjligt för att säkerhetsställa att man får rätt vårdbehov.

Jag ser inte riktigt problemet här. De undersöker hans behov. So?

Jag förstår inte heller vad problemet är.

Skulle de bara chansa på hur mycket hjälp han behöver utan att utreda saken alls? Jag kan inte direkt se hur det skulle vara bättre.

Tror problematiken ligger i den skadade logiken att om man behöver mindre än 20 timmar så behöver man ingen alls. Dessutom är nog en del av det hela vad som räknas in i dessa 20 timmar. Jag menar hur fan kan man räkna att äta som en del, men inte att faktiskt kunna laga mat?. Ska han enbart käka färdiglagad mat eller mat som inte behöver tillredas? Och hur kan inte rengöring av proteserna räknas in? Det lär ju vara farligt rent medicinskt om de inte blir rengjorda som de ska.

Mest skadat är ju dock att man måste nå någon slags gräns för att få hjälp över huvud taget. Om han kan anstränga sig själv och klara sig med 15 timmar istället för 20 så ska ju FK bara vara glada för de extra 5 timmarna de slipper projsa för. Men då ska han helt plötsligt inte behöva hjälp alls? Vad är det för skadat resonemang?

Det håller jag med om, men "Mindre än 20 timmar = ingen hjälp alls" verkar ju inte vara så varken flummigt eller töjbart. Jag menar har man varken armar eller ben så känns det ju inte ens rimligt att ifråga sätta behovet av hjälp. Hur mycket hjälp kan ju diskuteras, men inte behovet i sig. Om han klarar sig med 10-15 timmar istället för 20+ så ska väl FK (och i förlängningen vi skattebetalare) bara vara glada istället för att uppföra sig som idioter och sen försöka gömma sig bakom byråkratin.

De ifrågasätter inte. De gör en utredning. Därmed har man även utformat en utredningsmodell.

Det är ju precis det de gör när de säger att om man han behöver mindre än 20 timmar så får han ingen alls. Med andra ord så säger man att om behovet inte är mer än 20 timmar så behöver man det inte över huvud taget. Då ifrågasätter man behovet. Att man sen utreder det hela för att se om detta behov överstiger 20 timmar eller inte är ju en annan sak då den bakomliggande anledningen fortfarande är att "<20h = inget behov".

Det där stämmer ju inte alls. Det förutsätter att de som betalar inte skulle ha någonting tillbaka för det, vilket vi har. Vi betalar alla en viss del av vår inkomst för att från samhällets sida ha vissa försäkringar. Enda skillnaden från en vanlig hemförsäkring är skalan. Det sista håller jag dock med om, tycke och smak får avgöra i allt för många fall.

Nej det är inget ifrågasättande av vårdbehovet i det här fallet. De gör en utredning precis som för alla som behöver vård. Det är ju bara löjligt att försöka få det till att man ifrågasätter det. Du måste dra en gräns någonstans när man utreder t.ex. just vårdbehov. I det här fallet har man kommit fram till en modell där 20h anses rimligt. Det beskrivs ingenstans i artikeln hur lätt eller svårt det är att ta sig över 20h och jag tror personligen det är självklart att han får vård i slutändan. Han ifrågasätter att det är kränkande att han utreds för att det för de flesta är självklart att han ska få vården. Men nu är det så att man självklart för att få en rättvis och objektiv vårdsituation ska behandla alla lika. Därmed måste även han utredas för sitt vårdbehov. Det är INTE att ifrågasätta. Det är att vara objektiv och se till att rätt personer får rätt vård.

Självklart ska alla behandlas lika och en utredning för att komma fram till vårdbehovet är det ju ingenting fel i. Jag kanske ska klargöra att jag inte ser något egentligt problem i detta specifika fall utan i så fall med just de gränser och vad som ingår som i detta fall lyfts fram. Jag tvivlar ju inte heller p att han kommer få den vård som behövs. Det jag istället tvivlar på är om han kommer få det för att de kom fram till att han har rätt till det eller för att det blir för jobbigt med snytfhistorier i media.

Men problemet är ju gränsdragningen. <20h = ingen vård. Sak samma vilken typ av vård utan det är tidsåtgången som är det viktiga. Även om det så är livsviktig vård, tar den inte tillräckligt lång tid är den inte värd att utföra. I och med att man sätter den gränsen så har man ju också sagt att ingen som behöver mindre än 20 timmar i veckan behöver någon vård alls. Vissa kanske kan fixa det själva om de behöver det, men för de som ändå försörjs av FK så är det ju bara löjligt.

Men någonstans dras gränsen. Hade gränsen varit vid 15 så hade parametrarna för att komma fram till detta ändå ifrågasätts och överanalyserats ur sin kontext. Vi vet överhuvudtaget inte vad det finns för andra parametrar, man kanske får +10h baserat på en intervju som visar på individuellt vårdbehov t.ex. Eller om man inte kan umgås socialt utan hjälp mer än 2 helger i rad så innebär det +10h osv . När saker och ting tas ur sin kontext så som man gör i artikeln och man försöker vinkla det till något dramatiskt samtidigt som självklart de som utför vårdbehovsutredningen har tystnadsplikt så blir det fel.

Ska man gnälla på vårdbehovsutredningen så ska man kunna visa upp konkreta fall där folk som har ett uppenbart vårdbehov och som t.ex. inte uppfyller den här 20h gränsen. Då kan man diskutera det. Nu verkar det ju uppenbarligen inte finnas det för då hade man självklart tagit upp det i snyft-artikeln. (och även då blir det svårt och känsligt då de som gör utredningen inte kan diskutera eller förklara utredningens gång för media då de har tystnadsplikt)

Att det skulle vara en god handling är flummigt, det håller jag med om. Om någonting så är det en fråga om självbevarelse för samhället i sig. Det är varken en god eller ond handling, det är (ska vara) vad som krävs och inget annat. Men faktum är att det finns fullt rimliga anledningar till skatter. Sen att dessa inte används rätt är en annan sak.

Nej men du har garanterat hört om att Folksam år efter år tar emot pengar i syfte att aldrig ge tillbaka dem för att betala sina egna löner. Att vår käre stat sen kan göra en hel del annat fuffens så som att kunna ta någons hus istället för bara pengar förändrar inte tanken bakom det hela. Vi betalar skatt för att i utbyte ha vissa saker varav en del är en försäkring utifall vi blir sjuka/skadade. Det är på intet sätt annorlunda från att köpa motsvarande tjänster mer än att eftersom alla måste bidra så blir läget också samma för alla inblandade.

Javisst, vi ska självklart ha tungt beväpnade övermän patrulerande på varje gata och minsta avsteg från sociala normer, som givetvis är fastslagna av en åsiktsmyndighet, skall bemötas på kraftigast möjliga sätt! Det är det enda alternativet till anarki. Givetvis skall dessa också vara klädda i grå uniform och marschera fram på våra gator med stolta rakbenta steg!

Och vad hade du tänkt att alternativet är, nu när det inte finns några grader av implementation menar jag? Inget lagom, ingen blandning eller mittenväg. Fullständig anarki eller en fängelsenation, är det de enda valen vi har i din värld?

Edit 2**
Givetvis kan man ju hävda att människor kan reglera sig själva, att saker kommer fungera just för att folk kommer göra sin egen del och att detta då kommer sammanfalla till en helhet där det hela går runt av sig själv. Detta har dock ingen som helst förankring i verkligheten. Människor är elaka och egoistiska satar och om chansen att utnyttja en situation finns så kommer detta ske. Det är inte ett hållbart läge, och jag vet att varken du eller jag vill vara på den mottagande änden av den pinnen när den kommer. Och utan någonting som upprätthåller vissa gundläggande saker så kommer den att komma, för det finns alltid någon som hellre ser någon annan må dåligt än behöva nöja sig med mindre än så mycket som möjligt själv.

Det tror jag inte att jag har. Konceptet är enkelt. Vi betalar X andel av det vi tjänar i skatt och andra avgifter och i retur får vi Y tillbaka av samhället. Det är ingen skillnad på det och vanlig handel. Och precis som att du kan tacka nej till folksam så kan du välja att bosätta dig någon annan stans. Det är ingen som tvingar dig att bo just i denna lilla del av världen. Att den överenskommelse som finns mellan individ och samhället i frågan om skatter är per default accepterad kan jag hålla med om är rätt mycket tvångsmatning, men den är i allra högsta grad frivillig i den mån att om man vill vara en del av detta samhälle så måste man bidra till det. Vill man inte bidra så är det ingen som hindrar en att ta sitt pick och pack och flytta.

Edit*
Det hela är rätt enkelt. Vill man vara med i klubben får man betala medlemsavgiften. Vill man det inte så får man inte komma in i klubbhuset.