Temperatur, ljudnivå och effektmätning
Förutom ren prestanda är även andra aspekter intressanta när ett grafikkort ska väljas ut. Bland dessa finns exempelvis temperaturer, ljudnivå och strömförbrukning, tre tätt sammanbundna parametrar som kan fälla avgörandet vid köptillfället.
Temperatur och ljudnivå
Att läsa av ljudnivå och temperatur i en öppen testmiljö ger svårtolkade värden som sällan speglar verkligheten. Redaktionen väljer därför att montera in samtliga kort i chassit Fractal Design Arc, vilket öppnar upp för mer realistiska mätningar.
Ljudnivåerna mäts på cirka 15 centimeters avstånd, med ljudtrycksmätaren stående bredvid chassits sidopanel, där den sistnämnda har en fläktöppning. Värdena mäts i ett vanligt rum med konventionell hårdvara, utan överdriven isolering eller avancerad testutrustning.
Chassit är bestyckat med tre fläktar på 140 millimeter, två i framkant och en i bakkant alternativt toppen, och är helt förslutet med båda sidopanelerna monterade. Nätdelen är tysta Seasonic Prime Gold 1 000 W, lagring består av en ensam SSD-enhet och processorn är kyld med Noctua NH-U14 med en NF-A14 ULN-fläkt.
För att belasta systemet används stresstestet från Unigine Superposition vilket får rulla oavbrutet under cirka 30 minuter. Bakgrundsbruset med systemet igång utan grafikkort ligger på 34,5 dBA och temperaturen på 25° C.
I testerna har vi använt både kortets Performance-BIOS nedan märkt (P) samt Silent-BIOS nedan märkt (S).
62,5 respektive 63 °C mäter bjässen in på temperaturmässigt. Ett helt klart bra resultat som inte är förvånande med tanke på den väldigt väl tilltagna kylaren. En väldigt stor och tystgående kylare helt enkelt.
Det finns egentligen inte så mycket att orda om vad gäller ljudnivån. Ett väldigt lågt sus går att skönja efter 30 minuter belastning och vi uppmäter marginellt lägre ljudnivå i det tysta BIOS-läget. Det är inte det tystaste kortet vi har testat men direkt ur kartong är det ett bra resultat.
Med den låga temperaturen i åtanke går det helt klart att få kortet än mer tystgående genom att manuellt fila på fläktkurvorna. Givetvis kommer ljudnivå och temperatur vara beroende av hur hård belastning kortet utsätts för. Med vår belastning i åtanke skulle det absolut vara möjligt att låta kortet gå 5 °C varmare och vara ännu tystare.
Klockfrekvens under belastning
Klockfrekvensen hos moderna grafikkort styrs av en rad olika parametrar, bland annat effektförbrukning, belastning och temperatur. Omgivande miljö, till exempel ventilation i datorlådan, kan därför påverka prestandan.
SweClockers loggar grafikkortens klockfrekvenser under en halvtimmes session i Unigine Superposition med uppskruvade inställningar och systemet monterat i en datorlåda – exakt samma scenario som för ljud- och temperaturtesterna. Grafen representerar de sista 60 sekunderna.
För kortet i båda lägen är det en snarlik frekvenskurva som går att skönja. Kortet håller sig mellan 2 700 till 2 800 MHz under arbetslasten. Det är inga större problem för kortet att nå det högre spannet konsekvent under testet och det finns utrymme före lite till för den som önskar att låsa upp strömbudgeten.
Effektmätning
Strömförbrukning vid spelande är bra att känna till av flera anledningar. Förutom att det påverkar elräkningen är siffrorna också direkt kopplade till hur mycket värme som utvecklas, vilket i sin tur utgör grunden för kylarens förutsättningar.
SweClockers plockar värdet från ljudriggen med under slutet av den 30 minuter långa testsessionen med Unigine Superposition. Mätningarna sker direkt vid vägguttaget för själva datorsystemet, vilket bland annat innebär vissa förluster i nätaggregatet.
I båda sin prestandalägen mäter vi cirka 25 W högre för nykomlingen ställt mot sin föregångare Geforce RTX 4080.
Effektmätning för endast grafikkortet
Att mäta effektuttag på ett precist sätt från grafikkort är inte helt enkelt. Vi har historiskt sett förlitat oss på värden från en effektmätare vid vägguttaget, där hela systemets effektuttag mäts under belastning. Detta ger oss en förhållandevis bra bild av hur olika grafikkort står mot varandra effektmässigt, men det är samtidigt svårt att få ut mer finkorniga siffror. Detta då både processorns förbrukning och nätaggregatets verkningsgrad påverkar siffrorna – något som kan ställa till det när energieffektiviteten ska beräknas.
Med anledning av detta kompletterar vi med mätningar som görs med Nvidias verktyg Power Capture Analysis Tool (PCAT). Detta verktyg består av en PCI Express-baserad riser-brygga som sammankopplas med ett kretskort. På kretskortet finns effektavläsning för dels PCI Express-porten, men även de 8-pinnars PCI Express-kontakter som ger extra strömmatning till grafikkortet.
Med hjälp av PCAT kan vi mäta effektuttaget för endast grafikkortet under belastning av varje individuell speltitel i vår testsvit. Nedan presenterar vi det genomsnittliga effektuttaget från elva spel för varje grafikkort.
I denna mätning noterar vi ett påtagligt högre effektuttag i snitt jämfört med RTX 4080. Kortfattat är det inte helt förvånande att nykomlingen RTX 4080 Super ligger närmre sin övre strömgräns men i detta fallet är det klart märkbart. Det ligger dock fortfarande en bra bit under rivalen Radeon RX 7900 XTX.
Geforce RTX 4080 Super är i förhållande till andra kort i tabellen på en riktigt bra placering vad gäller energieffektivitet. Dock faller den en bit bakom sin föregångare som är svårslagen då den toppar tabellen.
Missförstå oss rätt: Geforce RTX 4080 Super är fortfarande ett väldigt energieffektivt kort, det är bara inte riktigt lika bra som Geforce RTX 4080.
